Då var ÄP gjord
Nu är vi hemma igen från Uppsala.
Vi hade GPS så vi hittade väldigt lätt. När vi kom fram fick vi stå på Linné hyrda platser precis utanför dörren. Vi åkte upp till fjärde våningen och gick in på kliniken. Vi möttes av en mycket trevlig sjuksköterska som skrev in oss. Därefter träffade vi barnmorskan som hade hand om oss. Hon gick igenom hela proceduren. Hon var så snäll och varm. Hon visade in oss på vårt rum. Vi hade ett helt rum själva, till skillnad från 6 beds rummet på RMC.
Jag fick byta om till sjukhuskläder och lägga mig i en säng. Inte en brits, utan en riktig säng. Den var så mysig. Barnmorskan kom in och gav mig två alvedon och en tablet Rohypnol. Jag blev förvånad! Rohypnol är en "daterape drug". Men den var helt underbar! Jag blev så avslappnad och tiden bara rann iväg. Barnmorskan satte också en infart i armen på mig.
Medan jag halvsov i sägen fick min man gå iväg och lämna sitt prov. När han kom tillbaka sa han att den lokalen var mycket trevligare än den på RMC. Här hade man lite ensamhet.
10 minuter senare kom läkaren Thomas in. Han gick igenom ÄP och frågade om vi undrade något. Därefter blev vi leda in i operationssalen. Jag fick lägga mig i stolen, denna underbara stol. Jag fick morfin insprutat och sedan var jag i lala landet. Läkaren pratade men jag var inte med. Han la en lokalbedövning, som ej kändes. Därefter plockade han äggen. Jag kände inte ett dugg!!!! Tänk vilken skillnad från föregående gångerna. Jag bara låg och halvsov.
Jag hade en skärm på väggen som jag kunde titta på och se mina ägg. De fick ut 8 stycken. Den var kul att se mina små ägg.
Därefter blev jag led in på mitt rum och där sov jag en timma. Sedan var det dags för mackor. Jag fick nybakat bröd och saft, underbart gott!
Vi ska tillbaka kl. 15.30 på onsdag för återsättning. Jag fick graviditetstestet (ja, jag fick ett test med mig) med mig idag och jag ska testa om 18 dagar ifrån idag.
Dagen började kl 6.30. Vi åt, duschade och gjorde oss i ordning. Klockan 7.30 begav vi oss mot Uppsala. Tyvärr var det LÅNG kö i Stockholm. De bygger om så det gick sakta fram. Vid 10.15 var vi framme.
Vi hade GPS så vi hittade väldigt lätt. När vi kom fram fick vi stå på Linné hyrda platser precis utanför dörren. Vi åkte upp till fjärde våningen och gick in på kliniken. Vi möttes av en mycket trevlig sjuksköterska som skrev in oss. Därefter träffade vi barnmorskan som hade hand om oss. Hon gick igenom hela proceduren. Hon var så snäll och varm. Hon visade in oss på vårt rum. Vi hade ett helt rum själva, till skillnad från 6 beds rummet på RMC.
Jag fick byta om till sjukhuskläder och lägga mig i en säng. Inte en brits, utan en riktig säng. Den var så mysig. Barnmorskan kom in och gav mig två alvedon och en tablet Rohypnol. Jag blev förvånad! Rohypnol är en "daterape drug". Men den var helt underbar! Jag blev så avslappnad och tiden bara rann iväg. Barnmorskan satte också en infart i armen på mig.
Medan jag halvsov i sägen fick min man gå iväg och lämna sitt prov. När han kom tillbaka sa han att den lokalen var mycket trevligare än den på RMC. Här hade man lite ensamhet.
10 minuter senare kom läkaren Thomas in. Han gick igenom ÄP och frågade om vi undrade något. Därefter blev vi leda in i operationssalen. Jag fick lägga mig i stolen, denna underbara stol. Jag fick morfin insprutat och sedan var jag i lala landet. Läkaren pratade men jag var inte med. Han la en lokalbedövning, som ej kändes. Därefter plockade han äggen. Jag kände inte ett dugg!!!! Tänk vilken skillnad från föregående gångerna. Jag bara låg och halvsov.
Jag hade en skärm på väggen som jag kunde titta på och se mina ägg. De fick ut 8 stycken. Den var kul att se mina små ägg.
Därefter blev jag led in på mitt rum och där sov jag en timma. Sedan var det dags för mackor. Jag fick nybakat bröd och saft, underbart gott!
3 timmar efter inskrivning fick vi åka hem. Jag måste säga, hade jag vetat skillnaden mellan privat och landsting innan hade jag valt privat från början. Så mycket väntan och smärta som jag har fått gå igenom var nu borta! Jag rekommenderar varmt Linné för alla!
Vi ska tillbaka kl. 15.30 på onsdag för återsättning. Jag fick graviditetstestet (ja, jag fick ett test med mig) med mig idag och jag ska testa om 18 dagar ifrån idag.
Imorgon bär det av
Mycket har hänt i helgen. I fredags ringde en underbar sjuksköterska från Linné. Hon gick igenom vad som skulle hända den närmsta veckan. Hon var så trevlig och positiv, man kände sig verkligen lugn. Hon berättade att ÄP blir på måndag och återsättning på onsdag.
Efter samtalet ringde jag för att boka hotell i Uppsala, men ALLT var fullt. Jag ringde till alla hotell i Uppsala och Stockholm, men det var fullt pga. en läkarkonferens. AHHHHH! Nu måste vi åka bil fram och tillbaka båda dagarna.
I lördags var jag på bröllop för min bästa vän. Hon var så vacker. Dock fick jag lämna middagen en kort stund under talen för att ta ägglossningssprutan. Min man och jag smet iväg och låste in oss på en toa. När vi kom ut stod min bästa väns svärmor (som också är min sysslings mamma) och flinade. Hon trodde väl vi gjorde något annat :)
Idag, söndag har jag varit svullen och illamående, typisk ägglossning för mig alltså! Imorgon åker vi 7.30 mot Uppsala.
Efter samtalet ringde jag för att boka hotell i Uppsala, men ALLT var fullt. Jag ringde till alla hotell i Uppsala och Stockholm, men det var fullt pga. en läkarkonferens. AHHHHH! Nu måste vi åka bil fram och tillbaka båda dagarna.
I lördags var jag på bröllop för min bästa vän. Hon var så vacker. Dock fick jag lämna middagen en kort stund under talen för att ta ägglossningssprutan. Min man och jag smet iväg och låste in oss på en toa. När vi kom ut stod min bästa väns svärmor (som också är min sysslings mamma) och flinade. Hon trodde väl vi gjorde något annat :)
Idag, söndag har jag varit svullen och illamående, typisk ägglossning för mig alltså! Imorgon åker vi 7.30 mot Uppsala.
Läkarbesök
Idag var det dags för ultraljud och blodprov. Jag kom dit 8.40, själv, på grund av att min man inte kom ifrån jobbet. Jag fick träffa min läkare och han gjorde ett ultraljud. Han sa att allt såg kanon ut, dock är jag lite överdoserad så jag ska minska dosen Menopur till 75 enheter (en halvering). Detta på att äggen utvecklas för snabbt. Han sa att ÄP blir antingen måndag eller tisdag. Jag får besked om det imorgon.
Efter andra misslyckandet kom en annan sköterska in och skulle prova. Hon bad mig att ligga på grund av mitt blodtryck. Hon tog det på första försöket. Jag ser dock ut som en missbrukare, så jag undviker kortärmade tröjor.
Så imorgon ringer läkaren med nya ordnationer. Tänk, nästa vecka är jag med barn!!!
Sedan var det dags för blodprov. Jag fick träffa en ny sköterska som skulle ta det. Jag informerade om problemet vi hade i måndags. Hon försökte en annan ven i höger arm, men inget blod kom. Hon provade då att ta i min hand, men inget kom. Hon bad om ursäkt massor för hon såg att jag blev vitare och vitare i mitt ansikte.
Efter andra misslyckandet kom en annan sköterska in och skulle prova. Hon bad mig att ligga på grund av mitt blodtryck. Hon tog det på första försöket. Jag ser dock ut som en missbrukare, så jag undviker kortärmade tröjor.
Så imorgon ringer läkaren med nya ordnationer. Tänk, nästa vecka är jag med barn!!!
Kurator
Idag var jag och min man hos en kurator. Vi pratade om massor av saker. Vi pratade om vår samliv och hur vi ska arbeta oss igenom denna situation vi är i. Kuratorn var jättebra. Hon kom med konkreta förslag på hur vi ska förbättra vårt liv och hur vi ska tackla problem. Hon visade hur våra bakgrunder påverkade alla beslut vi tar idag.
Vi har tacklat IVF situationen som något nytt. Vi ska se detta som någon som visar oss vem vi egentligen är.
När vi gick där ifrån kände vi en lättnad. Vi får äntligen det stöd vi ville ha från dag ett, men inte fick. Jag tror vår relation och vårt liv generellt hade varit bättre om vi hade fått den hjälp. Vi ska tillbaka om tre veckor.
Imorgon är det UL och blodprov som gäller. Vi får också veta då när ÄP ska ske nästa vecka. Måste planera in med hotell och jobb.
inte idag.....
Idag är en jobbig dag eller rättare sagt idag är andra dagen jag inte mår bra. Jag mår konstant illa, kan inte äta. Jag är hängig och mina känslor arbetar på overdrive.
Idag har jag blivit svullen över magen. Jag har fått ont i vänster äggstock. Det känns som om någon har slagit till mig. Jag behöver gå på toa var 15 minut. Suck och pust!!!!
Jag tar gärna allt detta om jag visste att det skulle resultera i ett barn, men inget är säkert. Jag vill så gärna ha ett litet knyte och jag utsätter min kropp för hur mycket påfrestning som helst, men när får kroppen nog?
Idag känns det jobbigt. Jag vill hem och krypa ned i sängen och sova bort resten av dagen. Dock går inte detta när man jobbar 100%, pluggar 100%, tränar 6 dagar i veckan och har en hund och man.
Jobbigt värre
Jag var hos läkaren idag för ett blodprov. Sjuksköterskan som jag alltid har är helt underbar. Hon känner igen mig och frågar alltid hur jag mår. Idag ville hon informera att hon inte kommer att vara där på torsdag när jag ska komma in för nästa blodprov. Hon vet att jag är nål-rädd och hon ville inte att jag skulle bli överraskad och rädd på torsdag när hon inte var där. Vilken ängel!
Så nu ser jag ut som en levande nåldyna. Jag hoppas det försvinner snart.....
Hon skulle ta blodprovet i höger arm som vanligt för att låta vänster arm vara fri tills ÄP. Hon sticker in nålen men mina ådror är förhårdnade pga. alla blodprov de senaste halvåret, så det kom inget blod. Hon frågar hur jag mår och om jag vill att hon ska sluta. Jag sa fortsätt och få det gjort. Hon letar på efter blod, men inget kommer. Tillslut ger hon upp och går på vänster arm. Där kom blodet på en gång.
Så nu ser jag ut som en levande nåldyna. Jag hoppas det försvinner snart.....
Tillskott i familjen
Nu är lilla Liam här. Han föddes igår kl. 21.18. Min svägerska blev igångsatt på grund av för lite fostervatten. Hon hade gått 3 dagar över tiden. Både mamma och barn mår fantastiskt. Pappan mår också bra, dock lite tokig :)
Jag är så glad för deras skull dock måste jag erkänna att jag är avundsjuk. Jag vill också ha ett barn. Jag vill också bli mamma. Om mindre en 2 veckor är jag gravid, så jag kanske blir mamma och 42 veckor. Vilken underbar tanke...
sjuksköterska
Då var den första menopursprutan tagen. Jag känner mig verkligen som en sjuksköterska. Man kanske ska bli det??? Det är så många olika mediciner att ha koll på, pulver hit och vätska dit. Man ska ha olika nålar av olika storlekar.
Känslomässigt har jag ändrats massor med de nya medicinerna. Jag kräver närhet och med det menar jag beröring och kyssar. Jag behöver känna min mans beröring på min kropp på ett värmande sätt. Jag vill bara veta att han är där. Jag känner mig nykär. Det pirrar i magen när jag ser min man. Det är en underbar känsla som jag aldrig vill bli av med.
Menopuren kändes väldigt mycket mer är puregonen. Puregonen var lättare att ta och kändes inte alls. Menopuren är krånglig och det svider när man tar den. Jag har ont i 10 minuter efter jag hade tagit den.
Känslomässigt har jag ändrats massor med de nya medicinerna. Jag kräver närhet och med det menar jag beröring och kyssar. Jag behöver känna min mans beröring på min kropp på ett värmande sätt. Jag vill bara veta att han är där. Jag känner mig nykär. Det pirrar i magen när jag ser min man. Det är en underbar känsla som jag aldrig vill bli av med.
Är man sjuk???
Jag var på apoteket idag för att hämta ut medicinerna. Damen där kommer till disken med en hel låda av mediciner och min fråga var: "är allt det där till mig?". Hon svarade att det var det. Jag tänkte till mig själv, "är jag döende?" Det positiva var att det kostade mig 380kr (högkostnad) annars skulle jag nog vara bankrutt.
När jag kom hem radade jag upp medicinerna och kollade igenom dem. Det är MASSOR. I samma veva ringde läkaren och sa att jag ska börja ta 150 enheter menopur på torsdag och sedan fortsätta med det tills den 26, när jag ska träffa honom.
Nu är det dags, imorgon ska jag hämta alla nålar hos läkaren och sen bär det iväg till nåldyneland.
Hjälp från humörpolisen
Jag har blivit totalt knäpp! Mitt humör är helt ute och reser. Detta spray gör mig galen!! Min stackars man får ta smällen. I går var vi och kollade på skor till mig. Jag vill ha nya höststövlar. Jag hade tittat ut ett par som jag ville ha och min mor skulle köpa dem till mig i födelsedagspresent.
När vi kom till butiken hade de inte skorna. Mitt humör började sina. Sedan skulle jag gå och köpa ett armband jag har suktat över sedan i maj. Det skulle vara min egna present till mig. När jag kom dit var det slut. Jag blev galen! Jag svor och skrek i bilen hem och jag kunde inte kontrollera mitt humör. Min man försökte med allt, men inget gick. När vi kom hem så gick jag och la mig. Jag sov i 30 minuter och sedan var allt bra.
Jag skrämmer verkligen min man och faktiskt mig själv. Jag är labil.....
AJ!!!!
Då har man börjat med denna nya medicinen och snacka om att det är skillnad. Detta spray bränner i näsan och jag får en ordentlig huvudvärk när jag tar den. Jag har varit helt utslagen idag. Min kropp känns som gummi.
Jag har ingen kontroll.....nu är det bara att vänta och se..
Snacka om förvirring
Då var man ett år äldre.....
Läkaren ringde idag. Han hade missförstått när vi bokade in behandlingen, eller rättare sagt han hade räknat min cykel fel. Han trodde jag skulle ha mens om 2 veckor fast jag har BIM idag. Så han hade bokat in äggplockningen vecka 37. Jag har börjat ta sprayet för en vecka sedan. Allt blev fel.
Som tur var hade kliniken fått ett återbud i vecka 35 (kanske hade paret lyckades på egen hand), så nu är allt på rätt schema. Min läkare ville i samma veva byta mina mediciner. Jag har sprayat med suprecur men från och med imorgon ska jag spraya med Synarela. Det positiva med den är att den ska sprayas kl.8 på morgonen och kl 20 på kvällen. Tänk inga fler tidiga morgon!!! Det ska bli så skönt och kunna sova längre!!
Sedan ska jag använda menopur istället för puregon. Läkaren sa att menopuren är lite svårare i doseringen. Tydligen ska man blanda den själv???? Någon som har erfarenheter???
Nu händer det igen...kanske tredje gången gillt...kanske man har en liten bebis innan nästa födelsedag!
Jobbigt värre
När vi började hela denna process var jag lite överviktig och jag gick ned 12 kg. Men jag känner ändå att det är extremt jobbigt. Min kropp är normal när det gäller fortplantning. Jag har regelbunden mens (på dagen) och mycket bra ägglossning. Man kämpar för att gå ned i vikt/ behålla vikten och sedan när man tar all medicin går man upp igen. Jag försöker äta rätt, men jag är svag för choklad. Jag har dealen med mig själv att jag får äta godis på lördagarna.
Den senaste månaden har jag varit väldigt aktiv och tränat 6 dagar i veckan( annars tränar jag 3 dagar i veckan samt promenader med hunden), men ändå får man inga resultat. Vågen säger detsamma. Jag började spraya i tisdag och på onsdag hade jag redan gått upp i vikt. Jag vill inte få blickarna från läkarna vid äggplockningen när man står på vågen. Man känner sig inte värdig....
Jag vill detta mer än något annat och jag kämpar för att hålla mig över ytan.....men hur mycket måste man kämpa???
Idag är en tung dag, som ni kanske märker. Ibland vill jag kunna äta vad jag vill, när jag vill utan att gå upp i vikt. Kunna skaffa barn när man vill. Kunna planera när man vill att barnet ska komma. Slippa oroa sig om ekonomin för man lägger ut massor av pengar på IVF försök med låga procent. Vad skönt det skulle vara med EN dag utan oro och stress.........
Spraydag 1
Då var man igång med försök 3. Vi har, som jag sagt i tidigare inlägg, köpt till 3 försök. Att ha vetskapen av om att vi har 3 nya försök på oss har gjort mig väldigt lugn. Jag känner verkligen att jag har släppt allt vad som heter IVF under sommaren, kanske därför det inte varit många inlägg på denna blogg.
Vi har bättre chanser och därför ser jag inte våra försök som en omöjlighet. Min kropp måste fatta att det är en graviditet. Nu har man gjort två förök och kanske tredje gången gillt. Kanske min kropp fattar denna gång. Jag mår psykiskt och fysiskt bättre. Jag ser en positiv behandling på den nya kliniken.
Igår kollade vi hotellen som Linné samarbetar. Vi ska vara i Uppsala i 3 dygn och vi ser det som en mysig "weekend". Vi ska äta gott, shoppa och mysa. Som bonus är man gravid på vägen hem....jag längtar....
Jag började jobba igen i måndags, efter semestern, och jag känner energi och kreativitet inför mitt arbete. Jag vill verkligen visa vad jag går för så att mina arbetsgivare ALDRIG vill bli av med mig.
Min svägerska går närmre hennes datum. Idag märkte jag att hennes mage har sänkt sig. Kanske min man har rätt om att imorgon kommer bebisen. (Den ska komma den 16/8). Jag tycker det är så kul att följa henne. Det känns som jag och min man är delaktiga i den bebisen, vi ska trots allt bli faddrar. Jag ska bli faster!!
Så full fart framåt med en positiv blick.
En annan sak som har gjort mig lugn var att igår på sexeducation på 3:an handlade om ett par som lyckades med IVF på nionde försöket. De hade 5% chans att lyckas med IVF och de gjorde det!!!
Vi har bättre chanser och därför ser jag inte våra försök som en omöjlighet. Min kropp måste fatta att det är en graviditet. Nu har man gjort två förök och kanske tredje gången gillt. Kanske min kropp fattar denna gång. Jag mår psykiskt och fysiskt bättre. Jag ser en positiv behandling på den nya kliniken.
Igår kollade vi hotellen som Linné samarbetar. Vi ska vara i Uppsala i 3 dygn och vi ser det som en mysig "weekend". Vi ska äta gott, shoppa och mysa. Som bonus är man gravid på vägen hem....jag längtar....
Jag började jobba igen i måndags, efter semestern, och jag känner energi och kreativitet inför mitt arbete. Jag vill verkligen visa vad jag går för så att mina arbetsgivare ALDRIG vill bli av med mig.
Min svägerska går närmre hennes datum. Idag märkte jag att hennes mage har sänkt sig. Kanske min man har rätt om att imorgon kommer bebisen. (Den ska komma den 16/8). Jag tycker det är så kul att följa henne. Det känns som jag och min man är delaktiga i den bebisen, vi ska trots allt bli faddrar. Jag ska bli faster!!
Så full fart framåt med en positiv blick.
