Nu är det dags!
Nu på morgonen har vi varit på RMC och lämnat nya prov. Sjuksköterskan som tog blodprovet var jätte trevlig och glad. När vi kom in till läkaren var det andra bullar. Den läkaren var stel och ortevlig. Hon sa ingenting till oss utan pratade endast med sjuksköterskan. Det enda hon sa var "hej då" när vi gick. När vi gjorde ultraljudet var hon hårdhänt. Det ghorde ont. Jag ville bara därifrån.
Nu, några timmar senare ringde RMC med nya ordinationer. Jag ska ta 150 enheter puregon på torsdag och fredag. På lördag ska jag ta 100 enheter. På söndag kl. 20.15 ska jag ta nässprayet för sista gången och sedan vid 21.15 ska jag ta 10 000 enheter av ägglosningsmedicinen.
På tisdag ska vi vara på RMC kl. 7.30 för äggplockning. Det ser jag inte fram emot. Jag vet hur ont det gjorde förra gången. Men, jag vet att jag kan få något av det. Kanske en liten bebis.
Sedan blir det insättning på måndagen den 10, vilket betyder att jag är sängliggande 10-12 maj. Vi ska göra långtidsodling, vilket betyder att äggen är utanför kroppen i 6 dagar.
Nu ska jag försöka komma på en bra ursäkt att ge på jobbet. De vet inte att jag går igenom detta. Förra gången sa jag att jag skulle göra en magoperation pga. min laktosallergi. Vad ska jag säga nu?? Förslag??
Snart är man ruvare igen!
Nu är det mycket...
Idag har det hänt MASSOR!!!
Jag har mått helt fantastiskt sedan vi påbörjade IVF 2. Jag har känt mig pigg och glad men i söndags slog det emot. Jag blev extremt hängig. Jag sov på dagen och försökte vila upp mig. Igår var jag och jobbade, men jag var ofokuserad och dåsig. Idag vaknade jag vid 6.30 som vanligt, men jag mådde extremt illa. Jag typ ville bara spy. Jag var hur trött som helst.
Klockan 7.45 hade vi VUL tid hos min läkare. Vi kommer dit och han tittar och mäter äggen. Efter så tittar han på mitt förra försök (IVF1) och jämförde. Denna gång är MYCKET bättre. Min kropp reagerar bättre. Han var nöjd och sa att han trodde äggplockningen blir redan på måndag. Nästan en hel vecka tidigare än vi trodde. Vi vart helt förvånade. Tänk att positivt tänkade kan ge sådana resultat! Underbart!!!
Efter läkaren åkte jag till mitt jobb. Jag kände att jag blev sämre och sämre och till slut var jag tvungen att spy. Jag sa till mina kollegor och gick hem sjuk. När jag kom hem la jag mig i sängen och vilade. Så fort jag ställde mig eller satt upp blev jag illamående.
Klockan ett ringde RMC och sa att de vill att vi kommer in och träffar dem på torsdag för nya blodprov och ultraljud. Jag vart förvånad då vi annars går till en läkare i min stad. Nu måste jag åka 5 mil extra. Damen i telefon sa att eftersom det gick så snabbt så ville de träffa oss. Hon berättade också att resultatet från mitt blodprov jag tog i måndags är borta så det vill dubbelkolla allt.
Nu på eftermiddagen mår jag lite bättre. Min underbara man har gett mig vattenmelon som jag har kunnat äta utan att spy. Jag hoppas verkligen att illamåendet släpper tills imorgon. Jag måste verkligen jobba! Jag har ett viktigt möte som jag INTE får missa.
Jag har mått helt fantastiskt sedan vi påbörjade IVF 2. Jag har känt mig pigg och glad men i söndags slog det emot. Jag blev extremt hängig. Jag sov på dagen och försökte vila upp mig. Igår var jag och jobbade, men jag var ofokuserad och dåsig. Idag vaknade jag vid 6.30 som vanligt, men jag mådde extremt illa. Jag typ ville bara spy. Jag var hur trött som helst.
Klockan 7.45 hade vi VUL tid hos min läkare. Vi kommer dit och han tittar och mäter äggen. Efter så tittar han på mitt förra försök (IVF1) och jämförde. Denna gång är MYCKET bättre. Min kropp reagerar bättre. Han var nöjd och sa att han trodde äggplockningen blir redan på måndag. Nästan en hel vecka tidigare än vi trodde. Vi vart helt förvånade. Tänk att positivt tänkade kan ge sådana resultat! Underbart!!!
Efter läkaren åkte jag till mitt jobb. Jag kände att jag blev sämre och sämre och till slut var jag tvungen att spy. Jag sa till mina kollegor och gick hem sjuk. När jag kom hem la jag mig i sängen och vilade. Så fort jag ställde mig eller satt upp blev jag illamående.
Klockan ett ringde RMC och sa att de vill att vi kommer in och träffar dem på torsdag för nya blodprov och ultraljud. Jag vart förvånad då vi annars går till en läkare i min stad. Nu måste jag åka 5 mil extra. Damen i telefon sa att eftersom det gick så snabbt så ville de träffa oss. Hon berättade också att resultatet från mitt blodprov jag tog i måndags är borta så det vill dubbelkolla allt.
Jag är hur nervös som helst. Tänk om något är fel??? Jag vill vara positiv, men idag är det jobbigt.
Nu på eftermiddagen mår jag lite bättre. Min underbara man har gett mig vattenmelon som jag har kunnat äta utan att spy. Jag hoppas verkligen att illamåendet släpper tills imorgon. Jag måste verkligen jobba! Jag har ett viktigt möte som jag INTE får missa.
Underbar vårdag
Helt underbar vårdag. Min man och jag tog en långpromenad med hunden i morse. Vilket fantastiskt väder. Nu kan man känna att våren är på väg.
Idag har jag verkligen blivit påverkad av medicinen. Jag är hur trött som helst och mår illa. Kallsvettas lite. Min underbara man har tagit hand om mig och serverat på mig. Han är fantastisk! Vad skulle jag göra utan honom?
I morgon är det blodprov som gäller och på tisdag är det VUL. Då får vi se om några ägg har växt. Spännande!
Sprutdag 4
Wow! Är redan på sprutdag 4! Tiden går fort. Jag mår bra. Igår fick jag lite kallsvettningar, men det är bara ett tecken på att alla mediciner fungerar. Min man påpekade igår att mitt humör är mycket bättre denna gång. Jag har inte alls samma humör svängningar. Det är ju positivt!
Idag vaknade jag glad. Jag kunde äntligen sova ut. Solen sken när man gick upp. Tog hunden och gick en lång promenad. Underbart! Klockan 15.30 slutar mannen att jobba. Jag och hunden ska möta upp honom så ska vi gå och köpa glass för första gången i år! Mums!!!
Sprutdag 1
Nu har vi äntligen börjat med sprutorna. Nu är vi ännu ett steg närmre. Äntligen känner jag ingen ångest för att ta sprutorna, utan det är bara ännu en sak att göra. Det är hur skönt som helst att inte få ångest varje gång den lilla jäveln skulle fram.
En liten rolig historia: I måndags skulle jag, min man och hans bror ut och springa i skogen. Vi har en skogsslinga som är bra att springa. När vi kommer dit är det hur mycket folk som helst. ALLA skulle ut och springa i det fina vädret. Hur som helst, vi värmer upp och jag har vår hund kopplad i hennes springsele som är kopplad runt min midja så att jag har mina händer fria.
Vi börjar springa, allt går bra. Efter ungefär en kilometer så springer vi förbi en annan hund. I vanliga fall bryr sig inte min hund alls om detta, men just idag var denna hund lös och började springa efter oss. Dess matte och husse sa ingenting utan lät hunden springa efter oss varav min hund vänder sig om och vill leka med den. Jag är hur fokuserad som helst på mitt springande så jag vill inte sakta ned. Jag fortsätter springa med min egna hund som motvikt. Självklart var vi precis vid den värsta uppförsbacken på hela slingan när detta hände. Så min kropp fick verkligen kämpa.
När vi väl kom i mål var jag helt slut. Dock var det hur skönt som helst och känna att jag klarar denna bana med 25 kg motvikt!!
Jag är en stark jävel! Hoppas de nya äggen är det med! :)
Jag mår hur bra som helst. Jag tränar regelbundet och tänker på vad jag äter. Jag har lyckats att gå ned i vikt trots medicinerna. Jag är hur glad som helst.
En liten rolig historia: I måndags skulle jag, min man och hans bror ut och springa i skogen. Vi har en skogsslinga som är bra att springa. När vi kommer dit är det hur mycket folk som helst. ALLA skulle ut och springa i det fina vädret. Hur som helst, vi värmer upp och jag har vår hund kopplad i hennes springsele som är kopplad runt min midja så att jag har mina händer fria.
Vi börjar springa, allt går bra. Efter ungefär en kilometer så springer vi förbi en annan hund. I vanliga fall bryr sig inte min hund alls om detta, men just idag var denna hund lös och började springa efter oss. Dess matte och husse sa ingenting utan lät hunden springa efter oss varav min hund vänder sig om och vill leka med den. Jag är hur fokuserad som helst på mitt springande så jag vill inte sakta ned. Jag fortsätter springa med min egna hund som motvikt. Självklart var vi precis vid den värsta uppförsbacken på hela slingan när detta hände. Så min kropp fick verkligen kämpa.
När vi väl kom i mål var jag helt slut. Dock var det hur skönt som helst och känna att jag klarar denna bana med 25 kg motvikt!!
Jag är en stark jävel! Hoppas de nya äggen är det med! :)
Nu ser man att det fungerar
Jag vill passa på att säga grattis till Joanna som har plussat! Grattis!! Nu ser man att det verkligen fungerar! De har försökt 5 ggr. Jag måste säga: Gud vad starka!. Att de har orkat, men nu har de äntligen fått deras pris!!!
Nu vill jag bara detta ännu mer. Att se andra lyckas stärker min tro. Vi ska lyckas!!!
Dags att börja nästa steg
RMC ringde precis. Allt såg bra ut. Jag ska börja ta sprutorna på onsdag 21/4. Jag ska ta 150 enheter puregon. Jag pratade med en jätte trevlig dam. Jag ska ta det i 6 dagar sedan är det dags för nytt blodprov och ultraljud.
Jag har tänkt på en sak. Det är inte konstigt att chanserna för positivt svar ökar för varje gång. Denna gång mår jag mycket bättre. Kroppen reagerar bättre till medicinerna och mitt humör är 100% bättre. Jag är inte alls orolig eller nervös. Denna gång känns det som om vi har en ärlig chans att lyckas!
Snacka om att man gör framsteg!
Jag har tänkt på en sak. Det är inte konstigt att chanserna för positivt svar ökar för varje gång. Denna gång mår jag mycket bättre. Kroppen reagerar bättre till medicinerna och mitt humör är 100% bättre. Jag är inte alls orolig eller nervös. Denna gång känns det som om vi har en ärlig chans att lyckas!
Läkartid
Idag var det dags att gå till läkaren för att registrera hur läget är. Fick ge blod, vilket gick hur lätt som helst. Sedan var det dags att göra ultraljud. Slemhinnan var enligt läkaren "tunn och fin". Han tror att jag kommer att börja ta sprutorna inom de närmsta dagarna. Han sa också att min kropp verkar reagera bättre denna gång.
Så nu är det bara att invänta ett samtal från RMC.
Insikt
Jag har kommit till en insikt. Jag mår hur bra som helst. Jag tar mitt nässpray och så men jag mår inte alls som förra gången. Min kropp är som vanligt. Detta är helt underbart.
Imorgon är det ultraljud. Vi får hoppas att kroppen har reagerat på medicinerna!
Jag har också bestämt mig att hålla mer koll på min vikt. Förra gången gick jag upp 4 kg. Denna gång är jag mer aktiv. Jag motionerar mycket mer. Jag är ute och går massor! Jag tänker på vad jag äter. Jag har gått ned 1,5 kg sedan jag börjar med sprayet för 2 veckor sedan.
Imorgon är det ultraljud. Vi får hoppas att kroppen har reagerat på medicinerna!
Spraydag 8
Idag kom mensen. Jippi! Min kropp reagerar bättre denna gång till medicinerna. Förra gången gjorde sprayet att min mens kom 1 vecka sent. Hela min kropp kändes ur balans. Vanligtvis kommer mensen exakt på dagen.
Den 15 ska vi på ultraljud och blodprovstagning. Vi ska då börja med sprutorna. Jag har ingen oro för sprutorna då jag vande mig förra gången.
Min man sa förra gången: Lär du dig att ta sprutor så får du skaffa en tatuering" Jag blev hur glad som helst. Han är anti tatueringar och jag har velat ha en hur länge som helst, men jag har inte skaffat någon pga. min rädsla för nålar.
Nu blir det kanske en!
Humör svängningarna har kommit. Min man tycker de är hel konstigt. Men han är van nu vid andra försöket.
Den 15 ska vi på ultraljud och blodprovstagning. Vi ska då börja med sprutorna. Jag har ingen oro för sprutorna då jag vande mig förra gången.
Min man sa förra gången: Lär du dig att ta sprutor så får du skaffa en tatuering" Jag blev hur glad som helst. Han är anti tatueringar och jag har velat ha en hur länge som helst, men jag har inte skaffat någon pga. min rädsla för nålar.
Nu blir det kanske en!
Välkommen åter tröttheten
Jaha, nu var man redan på spraydag 5. Kroppen ställer om sig fort. Jag vaknar vid kl. 6 helt själv. Jag har varit positiv och mått otroligt bra.
Idag känner jag dock att tröttheten har kommit åter. Det positiva med det är att jag vet att medicinen fungerar. En annan positiv sak var att jag fick mannen att ta en tupplur i sängen. Vi låg och mös och sov. Vilken fantastisk stund.
Jag, min man, svärbror och svägerska var ute på promenad i en timma igår och idag var vi på gym. Helt underbart!
Idag känner jag dock att tröttheten har kommit åter. Det positiva med det är att jag vet att medicinen fungerar. En annan positiv sak var att jag fick mannen att ta en tupplur i sängen. Vi låg och mös och sov. Vilken fantastisk stund.
Dag 1
Idag var det dags. Kl. 6 ringde klockan. Det var dags att ta nässprayet. Nu har vi påbörjat andra omgången. Jag ser fram emot att bli ruvare igen. Nu gäller det att träna, äta rätt (inte över påst, LOL) och vara stressfri. Jag känner att jag är mycket lugnare denna gång. Resten av livet har inte stannat upp som förra gången, vilket är hur skönt som helst.
Den 15 april är det dags för ultraljud och sedan sprutor.
