IVF- resan till ett barn

Idag var mannen och jag på vår andra träff med kuratorn. Vi pratade om vad som händer efter IVF. Vad vi hade tänkt. Vi pratade mycket om spermadonation. Min man vill prova det, men jag är lite osäker. Jag är rädd att han kommer stöta bort de barnet för att det är mitt och inte hans. Min man menar att han blir pappan då han går igenom detta med mig och följer barnets uppväxt. Jag har lovat att tänka på det och känna efter. Det kanske blir en verklighet för oss.....

Jag tar gärna allt detta om jag visste att det skulle resultera i ett barn, men inget är säkert. Jag vill så gärna ha ett litet knyte och jag utsätter min kropp för hur mycket påfrestning som helst, men när får kroppen nog?

Menopuren kändes väldigt mycket mer är puregonen. Puregonen var lättare att ta och kändes inte alls. Menopuren är krånglig och det svider när man tar den. Jag har ont i 10 minuter efter jag hade tagit den.

Känslomässigt har jag ändrats massor med de nya medicinerna. Jag kräver närhet och med det menar jag beröring och kyssar. Jag behöver känna min mans beröring på min kropp på ett värmande sätt. Jag vill bara veta att han är där. Jag känner mig nykär. Det pirrar i magen när jag ser min man. Det är en underbar känsla som jag aldrig vill bli av med.

Jag har ingen kontroll.....nu är det bara att vänta och se..

Som tur var hade kliniken fått ett återbud i vecka 35 (kanske hade paret lyckades på egen hand), så nu är allt på rätt schema. Min läkare ville i samma veva byta mina mediciner. Jag har sprayat med suprecur men från och med imorgon ska jag spraya med Synarela. Det positiva med den är att den ska sprayas kl.8 på morgonen och kl 20 på kvällen. Tänk inga fler tidiga morgon!!! Det ska bli så skönt och kunna sova längre!!

Sedan ska jag använda menopur istället för puregon. Läkaren sa att menopuren är lite svårare i doseringen. Tydligen ska man blanda den själv???? Någon som har erfarenheter???

Jag började jobba igen i måndags, efter semestern, och jag känner energi och kreativitet inför mitt arbete. Jag vill verkligen visa vad jag går för så att mina arbetsgivare ALDRIG vill bli av med mig.

Min svägerska går närmre hennes datum. Idag märkte jag att hennes mage har sänkt sig. Kanske min man har rätt om att imorgon kommer bebisen. (Den ska komma den 16/8). Jag tycker det är så kul att följa henne. Det känns som jag och min man är delaktiga i den bebisen, vi ska trots allt bli faddrar. Jag ska bli faster!!

Så full fart framåt med en positiv blick.

Vi hämtade henne klockan 15 i lördags och då bar det iväg till en nagelsalong där vi alla fick manikyr och pedikyr. Det bästa var att vi alla kunde göra det samtidigt då de hade ringt in fler anställda. Helt underbart.

Sedan bar det iväg hem till mig där vi åt morot-, gurk- och oststavar samtidigt som hon öppnade packeten. Av mig och min man fick hon en gammal amerikansk gungstol. Jag har en och hon har sagt tidigare att hon ville ha en sådan så efter veckor av letande hittade jag en.

Därefter så gipsade vi in min svägerska över brösten och magen. Med hjälp av en massa vasselin och gips lyckades vi få en avgjutning av hennes kropp. Den blev otroligt bra. Hon ska sätta upp den på väggen hemma.

När vi var klara med den lagade vi mat. Efter den goda maten såg vi på Disneys Basil mus och åt hemgjord marängswiss.

Vi körde också lite lekar som t.ex. gissa storleken på magen och hur blir barnet med hjälp av deras namn.

I helhet var det en fantastisk dag och jag vet att min svägerska blev jätte glad. Jag hoppas att jag också kan få uppleva en egen babyshower detta år.