Vårt liv dog
Jag ringde in sjuk till jobbet och åkte hem. Jag kröp ned i sängen och har inte flyttat mig sedan dess. Jag är helt knäckt. Jag orkar ingenting. Vad har jag/vi gjort för att förtjäna detta??? Min kropp har haft alla symptomer på grund av att jag var gravid. Tyvärr hade inte min kropp fattat att fostret var dött.
Men under eftermiddagen kom det igång. Jag har fått stor blödning och ont i kroppen. Vi ska till läkaren nästa torsdag för att se hur allt är.
Jag mår så dåligt och att veta att jag måste vara "normal" imorgon tär på mig extremt. Jag är inte normal, jag är helt slut både psykiskt och fysiskt. Jag tar minut för minut, jag vet inte hur jag ska orka......
Tänker på dig, vad orättvist. Suck skall livet vara så här. Jag hoppas du får ork att gå vidare och säkerligen kommer du att komma ovanför ytan och orkar tänka klart igen. Ni finner säkert styrkan hos varandra. Kram Kix
Usch vad jag lider med dig! Vet hur jobbigt det är med IVF försöken och så när man äntligen lyckats så händer detta. Hur orättvis får världen vara. Sänder en massa kramar.
Skickar massa styrkekramar till dig! Det finns inga ord, det är så himla orättvist! Jag känner med dig!
Ta hand om dig vännen!
Stackars dig Vet hur hemskt det är, men jag hittade orken igen, det hoppas jag du med gör! Kramar
Fy fan så hemskt! Jag känner med er, det är verkligen fruktansvärt. Ta hand om varandra nu. Många kramar!
Det finns verkligen ingen rättvisa
Sköt om er och fokusera på att göra tillvaron så uthärdlig som det går.
Nej! Usch vad ledsen jag blir när jag läser detta. FAN! Ta hand om varandra!
Åh nej!! Jag var med om samma sak i somras och även fast det inte tröstar just nu så fixar man det, tro mig. När man sörjt klart känner man sig peppad att försöka igen, med mer hopp än tidigare eftersom det faktiskt tog sig den här gången. Men sörj ordentligt, skrik, gråt och tyck synd om dig själv, det hjälper! Plinga in på min blogg om du vill prata. Tänker på dig/er. Massa kramar Lisa
Nej, nej, nej! Det här är bara en sån sak som borde hända någon och inte får hända nån som har kämpat sig igenom behandlingar och längtat så länge. Precis som Lisa före mig så klokt skriver så behöver man sörja ordentligt och sen (även om du inte tror det nu) så kommer du att orka resa dig och börja blicka framåt igen. Även om det inte på något sätt kan trösta dig nu så är det i Ivf-sammanhang väldigt positivt att du blivit gravid.
Ta hand om dig och unna dig att vara ledsen, förkrossad och besviken. Strunta i jobb och andra förpliktelser och tänk på dig själv i första hand. Stor kram!
Jag har precis varit med om samma sak. För en vecka sen. Det känns helt fruktansvärt jag vet. Skit i jobbet och fokusera på dig själv. Sörj så mycket som du behöver och låt det ta den tid det tar. Vi fick prata med en kurator på fertilitetskliniken och det kändes väldigt skönt att få prata av sig med någon utomstående som verkligen hade tid att lyssna. Kram
Tänker på er i massor och vet precis hur det känns var med om samma sak ifabruari i vecka 8,tyvärr kom vårt lilla hjärta inte ut utan det blev en skrapning....Ta hand om varandra..KRAM
Nej, vad tungt!! Känner verkligen med dig och förstår hur du känner dig, jag var med om samma sak den här veckan. Ta hand om dig!!
Orättvist, såå orättvist
Tänker på er!
Var med om samma sak i mars -08.
Jag var ett vrak men, släppte ut alla tårar och känslor, struntade i jobbet och var hemma tills jag kände mig bättre.
Ta stöd av nära och kära!
Det blir bättre...
KRAMAR!!!
Tänker på er! Kram
Vad ledsen jag blev när jag kom in på din blogg.
Många tankar till er.
